kunde vart...

Jag kunde just nu ha suttit i en snötäckt trästuga i Mångsbodarna, med utedass och 33 skidkamrater. Jag kunde ha varit tokmätt på köttfärssås&spagetti och pirrig över det som ska ske i morgon bitti. Det kunde ha blivit en tämligen sömlös natt, där toabesöken avlöst varandra.

Väckarklockan kunde ha ringt vid o3 i morgon bitt. En grötfrukost står då framdukad och efteråt väntar en sista vallakoll innan bussen går till starten.

Jag kunde ha letat på min plats i det tionde startledet i Berga by. Och strax efter klockan o8 kunde jag ha skidat i väg på en utmaning och upplevelse utan dess like.

Men Vasaloppet får vänta. I alla fall ett år. I stället blir det en soffdag och jag tror att Jerry Ahrlin vinner!

Vasaloppsbilder anno o8
   

1. Stugan, 70 meter från spåret
2. En folkfest utefter spåret
3. Full fart vid kontrollen i Mångsbodarna
4. Vilken känsla det måste vara att åka i mål där...

Namnsdag

Grattis alla Marior.

Det är vår dag i dag (och Linda som fyller år - grattis vännen!)

När vi var små, jag&mina syskon, firade vi alltid Mariadagen hos mormor, med hela släkten. Tårta, kaffe, saft och skratt. Helt underbart. Min lillebror var så avundsjuk för att jag och syrran fick presenter. Han ville ju också ha så han fick kort&gott heta Bo John Erik Maria ett par år - så han fick paket också =)

Jag kommer nog fira dagen med att ligga i soffan och kolla damernas tremil från skid-VM. Men ska först ner till Ica och köpa nåt gott - för det är jag värd!

'hejhej'

På väg hem från stan i dag svischar en gul postenmoppe förbi och det enda jag hinner se är en stor hjälm med en hand som vinkar... Ah! Det var min brevbärare Abba. Jättetrevlig, dessutom fotbollstränare som alltid har ett eller många ord att säga.

Han har dessutom engagerat sig i min onda ljumske. Han kommer med tips på övningar och sjukgymnaster som fixat till hans spelare.

Ljumsken ja. Har ringt till vårdcentralen två gånger idag. Första människa tyckte inte att det lät så farligt. Jag krävde då att prata med hennes chef. Vilket jag fick göra. Och nu har jag en tid på måndag förmiddag. Jag måste få veta vad som är fel. Gick till stan och hem igen, 30 minuter totalt. Kan inte stödja på vänster ben. En värk som får ögonen att tåras. Sjutton heller att det är muskelfästet som är överansträngt. Sjutton heller att det är en bristning. Frågan är: vad sjutton är det?!

Efter en åttabitars sushi är det läge för natt nu. Hoppas jag inte kommer drömma om dramatiska flykter från Sydafrika via tunnlar till grannländerna(!) eller dramatiska bilfärder från Falkenberg genom ett snöigt Sverige...

Visa fler inlägg