skyddas från livet?

"Va, hade ni med er en fyraåring på en begravning? Det skulle jag aldrig göra, sånt ska man skydda barnen ifrån". 
 
Jag har fått flera reaktioner om detta att Elis var med på begravningen förra veckan, och hur sjukt det är. För barn ska skyddas från sånt. 
 
Skyddads från livet?, undrar jag. I hela hans liv kommer folk att dö, nära & kära, gamla, sjuka och unga. Det är en del av livet, men det ska han skyddas mot?  
 
Jag ser det som en av mina uppgifter som förälder att lära honom hantera sådana här situationer, lära känna sina känslor och få insikten om att det är okej att vara arg, ledsen, gråta, skrika och sakna när människor omkring oss går bort. Hur är det att se släkt och vänner ledsna - hur känns det? 
 
Att ge honom kunskap att hantera det - det ser vi som ett sätt att skydda honom. Att ge honon chansen att få öva och lära sig. För helt plötstligt är han 15 år och förväntas kunna hantera sådana situationer, men hur ska han kunna göra det om han aldrig fått prova på? 
 
 
Sov gott Berit ♥

varde ljus

 
Finingen blev vår!
Nu ska den få nya sladdar och sedan hängas upp i Öfvre hall - över trappen. 
Åh så bra det kommer att bli! 

lyxtid

Jag fick känna på hur det är att ha ett socialt liv mitt i veckan, efter jobbet nu i tisdags. Då hade jag och Julle bokat en simdejt i Sporthallen kl 19. Helt underbart och lyxigt med kompistid mitt i veckan. Prata, skratta, skvallra och röra på sig. Ovärderligt! Det kan jag verkligen sakna men så som jag jobbar och så som vi bor så funkar inte det. Inte just nu i alla fall. 
 
Och vem vet, det kanske var sista gången jag fick se Julles mage - nästa gång kanske Bubblan i egen hög person ligger i hennes famn ♥
 
 
Sporthallen - byggd 1939. nvändigt har inget ändrats sedan jag sist var här - år 1999. 
 
Visa fler inlägg