de små sakerna

Snart närmar det sig ett halvår. Det första halvåret utan pappa. Det är en märklig tanke. Främst när man blir påmind genom små vardagssaker - som man vill ringa och berätta om. 

Som detta: 
(null)
När Elis och jag åkte skidor. Ett fint spår om tre kilometer i byn. Första gången för Elis. Han hade bara åkt på skolgården innan. 
(null)

(null)
Han gillade det så mycket att han valde att åka skidor på friluftsdagen i skolan framför pulkaåkning. Han valde dessutom att åka på fritautflykten när de andra åkte pulka. 
❤️ 
Det hade jag velat berätta för pappa. Att intresset för skidåkning går i arv.
❤️ 
Även Doris upptäckte skidåkningen i vintras. Staplande steg på gården men stoltare åkare finns inte! 
(null)

(null)

När jag plockade fram mina grejer hittade jag en grej som är så mycket pappa för mig: Sirapsburken runt skidorna. En smidig lösning för att lättare ta skidorna till spåret. ⤵️
(null)
Vet inte hur många sirapsburkar vi har förbrukat genom åren. 
↑