jag valde ...

... bikini före baddräkt på Öland. En hel vecka. Massor av dopp. Timmar på stranden. Bland folk. I bikini. 

Första gången på flera flera flera år. 
(null)
Blåvit randig. Från Lindex. Trekants-bh och trosa med hög midja. Superskön! 

Och ja. Det har varit hängbröst. Hängbuk. Valkar. Gropiga lår.

Och ja. Stundtals har det känns obekvämt och långt utanför min box. 

Och ja. Jag har tittat avundsjukt på andra mammor och förundras över hur smala de är trots att deras unge/ungar är yngre än mina. Även om mitt förnuft vet att det handlar om förutsättningar och genetik så finns det alltid jämförelsen med. Hur sorgligt är inte detta kvinnoarv? 

Men! Mestadels har jag inte haft tid eller lust att bry mig om min uppenbarelse i bikini.

Jag har lekt i vattenbrynet, jagat maneter och ett treårigt vattendjur utan vett. Vi har grävt, kastar boll och sprungit ut i havet tills vi ramlat omkull. Jag har spelat strandtennis, haft vattenkrig och druckit kaffe på en sandig filt. 

Och vem har då tid att krisa över en 40-årig kropp som burit och fött två barn och som just nu försöker rida ut en stress- och utmattningsstorm?!