tio veckor ...

Nu har det gått tio veckor sedan diagnosen. Konstigt med tid, för det känns som jag levt med detta mycket längre. 

Jag mår bättre. Har fortfarande värk och blir lätt andfådd. Värken blir värre när jag har ansträngt mig - dammsugit hela huset, burit en massa, dansat till Moneybrother en hel kväll ... Värken lägger sig rätt snart, behöver inte ta värktabletter. Jag har också blivit bättre på att ta pauser när jag faktiskt behöver det. 

Det går år rätt håll. Märker det främst på att jag vill göra saker. Rensa. Fixa. Ordna. Renovera. Den energin har varit som bortblåst tidigare. Nu börjar det klia i fingrarna ... Jag längtar också efter att börja träna igen. Simma. Styrketräning. Yoga. Bli svettig. Träningsvärk. 

Jag äter fortfarande hjärtmedicin och Waran. Hjärtmedicinen hoppas jag slippa efter återbesöket på Lungmottagningen i april. Waran ska jag äta i alla fall sex månader, till och med juli. Sen får vi se. Det ser bra ut i alla fall på mitt PK-värde. Man ska ligga mellan 2-3, och jag ligger på 2,9. Ingen fara om jag skulle gå över 3,0. 

(null)
Jag behöver inte kolla PK-värdet var tredje dag längre. Är uppe på var tionde dag ✌🏼

Några undersökningar återstår, väntar på kallelser till gyn- och mammografiundersökningar. Jag väntar också på svar på leverprov, då leverproverna fortfarande är förhöjda. Jag kommer också att behöva göra ett allergitest kopplat till min reaktion på kontrastvätskan. 

Som sagt, det går åt rätt håll. Jag märker det. Jag känner det. Är också medveten om att det är lång väg kvar. Tålamod ...