kul NÄSTAN jämt

Klockan 01 i natt satte sig Elis upp i sin säng och spydde. Rakt ut. I sängen. Över sig själv. Vänjer mig aldrig med det, jag tar lätt bajsinferno 24/7 istället för kräkfest. Strax före 02 låg vi alla i sängar igen. Andreas och Elis på madrass i vardagsrummet och jag i bäddsoffan. Vi byttes av framåt 06-tiden. Elis vaknade vid 08:30 och ville ha frukost. Han har inte spytt något mer, ingen feber, ingenting. Han har kört på som vanligt. Men varit sur/arg/förbannad/ledsen över att inte ha fått ätit allt han velat eller så mycket. Nej, vi har tagit det lugnt med fast föda i dag. Vätskeersättning, blåbärssoppa, små bördbitar och kokt fisk har det blivit. Och som sagt, inget mer kräks sedan 01 i natt. Men valet var ändå lätt att lämna återbud till svärmors 60-årskalas. Även om det är så trist att missa det :-( Nu håller vi tummarna för att snart kunna blåsa faran över - nu har det gått 18 timmar sedan spyan. Och varken jag eller Andreas känner av nånting.
#1 - - puff:

Ja, . verkligen trist att missa kalaset..men jag tycker ni gjorde rätt..man ska inte dra runt en smitta.. även om det inte kanske var magsjuka..
Ni får fira Inger i efterhand.. Kram

#2 - - Lillstrumpa:

Usch va trist. Hoppas det bara var nanting tillfalligt och att det inte smittar! Krya pa och kampa pa! :)

#3 - - Inger:

Ni var mycket saknade!Men jag kommer också ihåg hur det var under småbarnsåren, vet inte hur många nyårsfester vi missade t.ex. för då var alltid någon sjuk och en julafton låg 2/3 av familjen hemma i kräksjukan..Tack för världens bästa present i alla fall och så fick jag ju ha Filuren, som är i sin roligaste period nu, några timmar igår!Kram

↑