en månad

Doris, eller Doran som hon också kallas, är en månad!
 
En månad som har gått fort men samtidigt känns det som att hon har varit här så mycket längre. Hon är matglad och nyfiken, gillar att vara med och lyssna och titta på allt som sker. Elis är hennes allt, det är så tydligt. När han är pratar med henne så blir hon lugn, lyssnar och tittar intensivt på honom. Sträcker ut sina händer för att rör honom och ibland försöker hon även prata med honom, det kommer ett melodiös gurgel. Helt underbart att se.
 
Hon är en nöjd bäbis. Äter massor, sover gott på dagen och oroligt på nätterna. Har två längre vakenperioder under dagen. När hon inte är nöjd låter hon oss minsann få veta det. Tösen har lungkapacitet! Främst skriker hon när maten inte serveras omedelbums, när hon är övertrött och när magen bråkar.  
 
Vi har introducerat napp för henne, för att jag ska slippa vara hennes napp dygnet runt. Hon tar den men inte med någon överdriven entusiasm. 
 
Matningen funkar finfint. Hon äter mycket och länge. Vilket också syns på vågen. Från födelsevikten 3010 till 3930 g på fyra veckor är en otroligt utveckling. Det är rätt coolt att se att amningen funkar. Hon växer även på längden, + tre centimeter sedan födseln. Ståtar nu med 53 cm. 
 
Magen har bråkat vilket har varit en utmaning för oss alla. Inte lätt att förklara för Elis att vi inget kan göra när hon skriker i högan sky. Nu har hon fått magdroppar och det har - taiträ - lugnat ner sig. Istället har storebror släpat hem dagisbaciller och hon är superduperförkyld. Gnällig. Snorig. Spädisar ska inte kunna bli sjuka! 
 
Visa fler inlägg