ett år har gått

För ett år sedan blev vi utskrivna från Vargrummet. Lagom till årsdagen kommer beslutet om att inga fel har begåtts när Doris blev sjuk och inte fick hjälp. I avslaget från IVO står det bland annat att det tar tid att sätta en diagnos, att hon därmed inte är drabbad av en vårdskada eller allvarlig vårdskada, och att vårdnadshavarna inte alls har framfört celiaki som en trolig diagnos, eftersom det inte står i Doris journal. Nää just det, det är en av kritiken som vi framfört i våra anmälningar - att anteckningarna inte stämmer med vad vi har pratat med läkaren om.

Vi kommer inte att överklaga. Doris kommer aldrig att få upprättning och en ursäkt från vården. Det gör ont. Men det räcker nu. Vi inser att vi aldrig kommer att vinna över sjukvården, de kommer aldrig att erkänna officiellt att de har gjort fel. Det erkännande har jag fått muntligt men i en granskning väger det lätt. Tydligen.  

Jag är besviken. Men också arg, ledsen och förbannad.

Jag kan bara hoppas att ingen annan behöver gå igenom detta helvete som vi gjorde. Jag hoppas också att Doris kommer att förstå att vi kämpade oss blodiga över att hon skulle få hjälp, och efteråt en ursäkt från vården för det hon fick gå igenom.

Två nedslag från maj 2019