hannas

Busfröet fyller sju månader idag 🎈 Ja, redan ett busfrö med stor nyfikenhet på livet. Viljan att kunna är stor liksom frustrationen när det inte går som hon tänkt. Som det här med att ta sig fram eller nå någonting. Då muttrar hon högt och ljudligt likt en surgubbe. 

Hon är mobil numera. Hon ligger inte kvar där man lägger henne. Hon kryper inte utan rullar sig fram. Ser kul ut och hon är snabb. Hon försöker krypa men det slutar oftast i tårar då hon liksom drar näsan och munnen i golvet när hon drar sig framåt. 

Motorik 

Hon är en fena på att ta saker - glasögon, leksaker, örhängen (!), handdukar. Det är jättekul att greppa och använda händerna. Strumporna sitter inte på mer än någon minut, och att byta blöja på henne är som att gå en brottningsmatch med en bläckfisk. 🐙 Hon vinkar numera. En riktig snygg drottningvinkning! 

Hon älskar att stå upp och hoppa i ens knä. Det kan hon göra länge - tills ens armar för mjölksyredöden. 

Sömn

Fortsatt god nattsömn - mellan 23-07. På dagen blir det en längre lur på förmiddagen och sedan två kortare på eftermiddagen/kvällen. Det är lätt att läsa av henne så det är det som styr. Ser hon svintrött ut får hon sova, är hon pigg får hon sprattla vidare. 

Mat 

Sedan 15/2 ammar hon inte längre. Nu är det flaska som gäller vid varje matning. Inga bekymmer, det går jättebra! Det känns lite märkligt att inte vara den enda matmaskinen för henne men också skönt!  Skönt att dela på det, att Andreas också är viktig för henne, att jag får loss tid till Elis och att jag får min kropp tillbaka. 

Vi är dåliga på att ge henne smakportioner. En kombo av latmasken och hennes krånglade mage. När Elis var i hennes ålder fick han smaka från vår tallrik. Den lilla mängd salt han fick i sig var då inga bekymmer. Idag är rekommendationerna annorlunda med nolltolerans mot salt. Det är inte alltid tid finns att koka eget (potatis, morot, fisk) till henne när blodsockret sjunker hos oss andra. Tyvärr. 

Hon har smakat gröt. Ingen angenäm upplevelse. Tydligen. 

Bajs 💩

Hennes lilla mage. Huvva så mycket huvudvärk den har gett oss. Vi gav henne en lavemang-behandling i slutet av januari, i dagarna fyra. Med god leverans. Och sedan dess har det bajsats rätt så regelbundet. Och helt utan skrik, tårar och panik. Ibland har vi inte ens märkt att hon bajsat förrän "doften" når våra näsor. Det är en enorm skillnad på hennes humör. Hon är gladare och lugnare, har inte ont. Det är så skönt! Så otroligt skönt! Lavemangbehandlingen i kombo med ersättningen tror jag har satt igång tarmarna. 

Prat 

Efter ett par tysta veckor har fröken nu återupptäck sin röst. Och dessutom ljudnivåer. Herregud vilken volym hon får till ibland. Hon pratar också, bubblar på som om hon härmar oss. Nu är det tvåstaviga "ord" som gäller - mamma, pappa och dadadada. Supersött! Elis blir lite stött över att hon inte kan säga Elis eller brorsan eller bästa storebror.